Ur historien: Strömsholms slott

Gustav Vasa la grunden till Strömsholms slott när han lät anlägga en kungsgård på en holme i Kolbäcksån 1550-talet. Efter hans tid blev det drottningarnas lustslott – från Katarina Stenbock till Sofia Magdalena. Idag finns här ett ridgymnasium och ett djursjukhus, och varje år hålls hästtävlingar i slottsparken.

Inramat av trädgårdar och alléer, åkrar, ängar och betesmarker ligger det där, Strömsholms Slott, som disponerats av våra kungar sedan Gustav Vasas tid. Barockslottet är byggt på en stensatt holme precis där Kolbäcksåns strömmande vatten lugnar sig och flyter ut i Mälarviken Freden.

Det centrala läget med många vattenvägar, närheten till bruken i Bergslagen och den bördiga jorden var några faktorer som spelade in när Gustav Vasa lät anlägga en kungsgård på en holme i Kolbäcksån på 1550-talet.

Ett barockslott växer fram

Efter Gustav Vasas död 1560 har Strömsholms historia kommit att domineras av drottningar, exempelvis Katarina Stenbock och Maria Eleonora. Den stora förändringen kom med änkedrottning Hedvig Eleonora som på 1660-talet lät riva den gamla byggnaden för att istället låta arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. planera för en ny slottsanläggning, som bättre motsvarade Sveriges ställning som stormakt. Sedan Hedvig Eleonora förvärvat även Drottningholm svalnade intresset för Strömsholm något men änkedrottningen var ändå mån om att ge Strömsholm en värdig utformning. Det nya slottet stod färdigt omkring 1680 men interiörerna fick änkedrottningen aldrig se färdiga före sin död 1715.

Gustav III låste in sig

Den kungliga familjens besök på Strömsholm började bli korta och få och finanserna försämrades. Detta tillsammans gjorde att arbetet med att färdigställa inredningen drog ut på tiden. Under 1700-talet inreddes slottet nödtorftigt och fick en enkelhet som det nog inte var tänkt att få från början och något hovliv att tala om förekom sällan här. Gustav III intresserade sig mer för andra slott och platser än Strömsholm och när han var här var det kanske inte i första hand för att roa sig. Vid ett besök 1778 skall kungen ha stängt in sig i två dagar för att gå igenom ”politiska papper” medan de övriga i kungens sällskap led svårt av sysslolöshet och ihållande regn. Gustav III:s gemål, Sofia Magdalena, fick Strömsholm som änkesäte men inte heller hon visade något större intresse för platsen. Hennes svägerska, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta, skriver i sin dagbok att änkedrottningen låter Strömsholm: ”som är ett förtjusande ställe, falla i ruiner”.

Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta, skriver i sin dagbok att änkedrottningen låter Strömsholm: ”som är ett förtjusande ställe, falla i ruiner”.

Arméns ridskola flyttar in

Under 1800-talet fortsatte Strömsholm att minska i betydelse som kunglig bostad och på 1860-talet upphörde slottet att användas för övernattningar. År 1868 kom Arméns ridskola att inrättas på platsen och disponerade även lokaler i slottet. Ridhus, stallar och bostäder uppfördes nu på den så kallade Malmen, en arkitektoniskt och bebyggelsehistoriskt värdefull samling byggnader som ännu idag till stor del är bevarade. Sedan Arméns ridskola lades ned 1968 används byggnaderna för civil verksamhet. På Strömsholm finns idag bland annat ridgymnasium och djursjukhus och varje år hålls hästtävlingar i slottsparken och dess omgivningar.

Sofia Magdalenas Strömsholm återskapas

På 1970-talet genomförde Kungl. Husgerådskammaren en ommöblering av slottet för att ge tillbaka slottet något av utseendet interiörerna hade under barocken och änkedrottning Sofia Magdalenas tid. Fast och lös inredning från olika tider som funnits på slottet återfördes, ett arbete som fortfarande pågår. 1972 öppnade slottet för allmänheten.

Toppbilden: Kopparstick Strömsholms slott av tecknare Erik Dahlbergh från planschverket Suecia antiqua et hodierna, graverad1699 Foto: Kungliga biblioteket